Ibland när jag sitter här hemma tänker jag tillbaka på hur det var att bo själv i en annan stad, ibland kan jag faktiskt längta tillbaka eller så är det själva känslan av att bo själv som jag saknar, kanske gemenskapen av de som jag bodde tillsammans med även om jag enbart klickade med några få som var de fler än de vänner som jag har här hemma i helsingborg. 
 
I Jönköping levde jag enligt egna rutiner, åt när jag kände för det, tränade när jag hade lust och pluggade ostört. Det är lite det jag längtar efter att kunna ha egna rutiner i vardagen och ha eget ansvar, sitt eget lilla krypin. Nu är det inte riktigt den känslan då jag bor hemma även om jag känner mycket mer ro i kroppen. Om man tänker på det negativa med jönköping så hade jag väldigt mycket oro i kroppen angående hur jag skulle få ihop det med ekonomin och ifall det hände något med bilen hur skulle jag fixa det då, allt löste sig ju men det var en konstans oro och kände mig ofta, ofta! Ensam.
 
Jag stortrivs här hemma och är mycket lugnare, Halmstads universitet är mycket bättre och det är lättare att lära sig det ämnet för att vi arbetar i grupper och går Igenom alla instuderingsfrågor tillsammans i gruppen, jag stormtrivs på den skolan, önskade bara att jag kunde släppa lös mig själv och inte vara så blyg och tystlåten. 
 
Jönköping, jönköping universitet,

Kommentera

Publiceras ej