emelysskstudent.blogg.se

Hej! 

 

För ett tag sedan skrev jag ett inlägg vid namn " 8 år med KLS" länkar inlägget nedan om ni inte läst det eller vill uppdatera er. 

 

http://emelysskstudent.blogg.se/2016/september/8-ar-sedan.html

 

Anledningen till att jag skriver detta inlägg är för att denna sjukdomen är en del av mitt liv och den har format mig som person. Sjukdomen har gjort mig starkare och mer motiverad till att följa min dröm om att stå där ute i vården som Barnmorska en dag. 

 

Den här sjukdomen har gett mig en hel del motvindar. När jag läste årskurs 7-9 och en del i gymnasiet, samt nu under åren till att bli sjuksköterska. 

 

Den här sjukdomen kan vara svår att förklara, men kanske ännu svårare att sätta sig in i då sjukdomen är väldigt ovanlig. Det är inte många i världen som har KLS. 

 

Perioderna visar sig på så sätt att energin försvinner helt från en, blir matt i kroppen och det är som att man fått ett virus. Får huvudvärk, energilös, orkar inte. Jag vill göra så mycket, kunna gå till skolan, kunna gå ut på en promenad eller kunna cykla en runda. Men jag kan inget annat än ligga i sängen. Nu är inte mina perioder lika tuffa som de var i början när jag först fick sjukdomen 2009, nu är jag vaken men kan inte göra något, kan inte koncentrera mig eller vara delaktig i ett samtal för att det är precis som att hjärnan är i viloläge. 

 

Jag är också ljud och ljuskänslig under en period. En period är något jag inte önskar ens min värsta fiende för det är fruktansvärt. Jag har ont i hela kroppen, nacken gör ont och svår huvudvärk. Ja det är hemskt. 

 

Jag ligger just nu i en period och det var två-tre år sedan jag hade en sömnperiod. Mina händer är kallsvettiga och mina ögonlock hänger, jag är blek och svag och kan inget annat än ligga i sängen och väntar på att det ska släppa. För det går inte att sova bort. Det finns inget som hjälper. 

 

Ett långt inlägg men jag vill dela mig av min verklighet. 

 

Här är en bild på mig och min hund 2010 eller 2011. Kommer inte ihåg när det var riktigt. 

 

Om ni vill att jag berättar mer om Kleine levin syndrom, så kommentera gärna! Kram!